Stolt mamma...

... visar Loppans alster i parallellbloggen.

'Alltså mamma...'

'... jag tycker det är fint när man möblerar om. Jag tycker att vi sätter ut din säng (som står i Loppans rum, reds anm.) i vardagsrummet.'

'Jag tycker att vi kan diskutera det EFTER middagen. Kom och ät nu.' Svarar jag.

Och efter middagen vill Loppan ta upp diskussionen. Jag lyckas kompromissa mig till att min säng får stå kvar men att jag ska sova på soffan på natten. (Så här i efterhand vet jag inte om det var en särskilt bra kompromiss...). Senare, på natten, tassar Loppan som vanligt över till min säng och på morgonen undrar hon varför jag inte ligger på soffan. Jag svarar att jag frös på soffan och den ursäkten godtas.

Och nu...

...finns det ett lite längre inlägg i parallellbloggen :)

(Ett blygsamt litet inlägg...

... finns på 'parallellbloggen'. Välkomna!)

Funderingar

-"Mamma. Varför märker man inte när man somnar?"

-"Ja du. Kanske för att man ligger tyst och stilla och blir sömnigare och sömnigare, och lugnare och lugnare och till sist bara somnar man."

-"Jaha! Men då gör vi det nu mamma."

Med tre månader kvar till jul...

... hänger en Julklappsönskelista signerad 'Loppan' på vår kylskåpsdörr. Överst på listan står "EN RIKTIG KANIN".
Helst - men det kan man ju inte bestämma själv när man önskar sig av tomten, eller jo, man kan ju skriva det också på listan- ska det vara en flickkanin, en vit med bruna fläckar och uppåtstående öron. Och den ska heta Olivia.

Livstecken

En hel månad sen senaste inlägget! Hej å hå. Kan meddela att jag och Loppan njuter av sommaren. En datorfri (nåja, nästan) sommar :)

Paus

TREVLIG MIDSOMMAR

Varför?

Varför kommer jag alltid på tusen saker som jag bara måste göra akut direkt efter att jag har målat mina naglar?
Innan lacken torkat.

Loppa-längtan

Loppan är hos sin pappa ikväll. Jag längtar efter henne. Superdupermegamycket. Plutt-skruttan.

Tack vädergudarna

Det är nu en halvtimme kvar av min födelsedag. Utanför vardagsrumsfönstret ser jag åskblixtrar men jag hör inget muller. Och jag sänder en tacksam tanke till vädergudarna som låtit solen skina över min stad just idag. För om man fyller trettiofem och gärna vill fira sin dag tillsammans med vänner, men bor trångt i en liten tvåa, då är man väldigt glad över att det fina vädret höll i sig så den där picnicen man hade planerat verkligen blev av.

Jag har haft en underbar dag! Precis så som jag önskat.
Tack!

15 juni

Ett bra datum.
Femtonde juni.
Låter somrigt.
Min födelsedag.

Trettiofem.
Hurra för mig!!

Stockholm

Jo, vi for ju till huvudstaden, Loppan, min kära lilla mamma och jag. Tre generationer tjejer som såg staden ur lite olika synvinklar antar jag. För Loppan fanns det tre viktiga grejer på schemat, nämligen Skansen, Gröna Lund samt Junibacken.


Loppans pappa körde oss till tåget. Han sprang efter tåget längs hela perrongen och vinkade och sedan satt Loppan och snyftade efter sin pappa ett bra tag ;) Fast sedan blev det ganska spännande med tåg. Vi spelade spel heeela vägen till Stockholm.
Väl framme installerade vi oss på vårt Bed & Breakfast på Söder innan vi tog tunnelbanan till den stora BR-leksaksaffären på Gallerian där det utlovats en present. (Lika bra att få det gjort- hehe). Efter ett besök på Pizza Hut var vi jättetrötta och åkte hem och la oss.


Dagen efter väntade nämligen ett späckat schema. Loppan hade missförstått en smula och trodde vi skulle göra Skansen, Grönan och Junibacken på samma dag. Hujedamej!
Efter frukost tog vi iallafall Djurgårdsbåten ut till Djurgården och började på Junibacken.


Jag måste säga att jag tyckte att Junibacken var sådär... Kan bero på att solen gassade utanför och att jag jämförde det lite med Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby... Men Loppan gillade det!! Här svischar hon ner för rutchkanan från Villa Villekulla.



När vi ändå var ute på Djurgården tog vi en sväng in på Grönan också. Oj så roligt för en femårig Loppa!! Ja, jag tyckte också att det var roligt. Tillsammans rekade vi karusellerna inför söndagen då Loppans pappa kom upp till Stockholm för en heldag på Grönan.


En heliumballong i form av en häst ville tvunget med oss från Grönan. Jag kan säga att vi haft en del glada skratt med denne häst under resten av vår resa...


Två tröttisar vid Medborgarplatsen. På väg hem till sängen, via en italiensk restaurang.


På fredagen var det dags att träffa våra vänner, FlipFlop och hennes mamma, som bor i Stockholm. Tillsammans med dem njöt vi av en varm dag på Skansen. Loppan och FlipFlop imponerades av bergbanan, klättrade på allt som går att klättra på, tittade på de söta djuren och åkte karuseller. Sedan tog vi en knökfull buss in till staden där våra vägar skiljdes åt. Det var dags för vår sista natt på B&B och innan vi gick hem åt vi på samma italienska restaurang som under gårkvällen.


På lördagen tog vi vårt pick, vår heliumhäst och pack och flyttade tre kvarter på Söder till Lillebrors lägenhet. Där åt vi en gemensam frulle innan Lillebror och Baby skulle ut med segelbåten och vi bestämde oss för att fly innerstan med sitt marathonlopp och bege oss ut till Saltsjöbaden. Men först hade vi ett mål som skulle klaras av. Loppan ville så gärna till Globen. Hon är ett big fan av melodifestivalen, vilken ju bl a sändes från Globen. Så vi åkte dit. Tyvärr hade vi ingen möjlighet att ta oss in för att titta på själva arenan, men en glass utanför var iallafall en tröst. Och så är det ju så rackarns skoj att åka rulltrappa! Och tunnelbana. Så efter Globenbesöket tog vi tunnelbana och rulltrappor till Slussen där vi hoppade på Saltsjöbanan...


... och ut till Saltsjöbaden. Åh så skönt det var att slippa stadens jäkt och köer köer köer. Vi åt en smaskig lunch, tittade på fina båtar och klättrade på klippor. På kvällen åt vi sedan middag hemma hos Lillebror och Baby. För mig avslutades kvällen med en migränattack som var mindre skön.


Skutt-skutt-skutt-söndag!!!! Äntligen kom Loppans pappa. Som hon hade längtat!!! Innan vi begav oss till vårt andra besök på Gröna Lund följde Lillebror med oss till Gallerian där det skulle hända något väldigt väldigt viktigt. Det var nämligen dags för Loppans födelsedagspresent från sin gudfar, Lillebror. Hon hade önskat sig örhängen av honom och de hade bestämt att de skulle gå och välja ut dem tillsammans. Här drabbades jag av migränattack nummer två och missade när Loppan noga valde ut två par örhängen; ett par med fjärilar och ett par med jordgubbar. Lycka!!


Efter en Ipren var jag med i matchen igen och följde med till Grönan. Idag skulle det inhandlas åkband så vi kunde åka så mycket vi ville! Och det ville vi ;) Loppan fick en heldag tillsammans med sin mamma och pappa vilken avslutades på Hilton hotell där hon fick den stora äran att sova mellan sina föräldrar i den stora hotellsängen. Lyx för Loppa med separerade föräldrar... :)


På måndagen var det dags för hemresa. Men innan tåget gick från centralstationen hann vi med en lunch med Lillebror på hans jobb på UD. Heliumhästen, som sovit hos Lillebror på natten, var med på UDs takterass.


En tur genom Gamla Stan hann vi också med...


... samt en trevlig glasspaus på ett café.
"Vi åker väl till Stockholm snart igen mamma?" viskar nog Loppan i mitt öra!

Nåja...

Jag utlovade kändisspaning från Stockholm. Men jag vet inte... Den ende vi sett än sålänge är den här mannen.

Bapelsin gubbjävel!

Liebling

Ajm in löööv!
Igen.

Ännu en klocka ingår nu i min lilla nätta kollektion. Förra veckan köpte jag denna men idag blev jag riktigt kär. I en Liebling. Ett helt nytt klockmärke på den skandinaviska marknaden. Klockan är pyttepyttepytteliten och ser ut som om jag hittat den i något gammalt smyckeskrin. Den är batteridriven men ser ut precis som en mekanisk som man måste dra upp. (Det är en sådan som modellen på hemsidan har på handleden.)

Imorgon far vi till Stockholm! Datorn lämnar jag hemma så jag antar att det blir blogguppehåll tills på tisdag nästa vecka...

Hasta la vista- vi ses på tisdag!

Å så har det ju varit Eurovision

Loppan såg fram emot att heja på Perelli i 'den där stora melodifestivalen där den som vinner vinner alltihop'. Redan klockan nio när det hela började var hon trött. Vi hade laddat upp med popcorn och salta pinnar och pyjamasarna var på. Lite konstigt var det att det talades engelska men loppan tyckte sig ändå höra Kristian Luuks röst emellanåt.
Låt efter låt spelades upp, loppan tittade, lyssnade och tyckte att de var helt ok. Men det var låt nummer 15 hon väntade på. Och väntade. Och väntade. Direkt efter Charlotts uppträdande sa hon
"Nu går vi och lägger oss mamma. Vi kan kolla på datorn imorgon vem som har vunnit."

Och mycket riktigt var det det första hon ville göra morgonen därpå. Vi lyssnade på Rysslands bidrag och loppan var mäkta besviken över att Charlotte inte vann. Hennes mamma tyckte däremot att Rysslands sångare var väldigt söt... eh, duktig.

JIPPIIIIIIIIIIIIIII!!!!!

Med en enorm TUR har jag lyckats fixa Bed & Breakfast 3 nätter på Söder i La Stada!!
Det visade sig att det är Stockholm Marathon på lördag plus en stor mässa, därav de knööökfulla hotellen.
Så nu bor vi på B&B onsd-lörd, hemma hos Lillebror lördag natt och så avslutar vi värdigt på Hilton innan det är dags för hemfärd. Loppans pappa ska ha ett stort tack för att han fixar en natt på Hilton till oss! *Puss på dig*


Råttan?
Äh, skit i den. Den är kvar, men jag har börjat vänja mig. (Not!)

Skulle kanske ta och passa på att springa det dära loppet när jag ändå är i huvudstaden förresten...

Måndagsönskan

Idag önskar jag mig främst två saker:

* Att råttan är fångad och att det aldrig aldrig aldrig aldrig mer kommer sådana djur på besök på mitt jobb.

* Att jag får tag i ett boende i Stockholm onsd-fred.


Snälla?

Fet och fläskig

Hela dan har jag suttit ner på mitt feta arsle. Solens strålar har grumlats av mina nysningar och min snoriga snok som jag börjar bli så innerligt trött på. I flera veckor har jag varit förkyld nu. Loppan och jag har haft en ledig dag tillsammans och den har vi tillbringat i trädgården, jag liggandes i en solstol och hon hoppandes och skuttandes oh lekandes vid min sida. En riktig tråk-mamma har jag varit, men hon har ivrigt passat upp mig med jordkaffe och sandkaka.

Just idag har det även varit premiär för Fritidsbaren och naturligtvis har vi varit på plats. Det är cykelavstånd dit, ja till och med gångavstånd. Men är man på fetto-humör redan kan man lika gärna ta bilen. Så det gör vi. Där kränger vi köttbullar och glass innan vi far vidare till Supermarket och handlar popcorn och salta pinnar som ska stoppas i munnen när vi hejar på Perelli ikväll.

Imorgon är träningspass inbokat. Låt mig bli frisk till imorgon!

Hälsar Fläsk-fia. (Ja, jag ska ha mens vilken dag som helst...)

Domen?

I em är det dags för utvecklingssamtal på loppans dagis. Brukar vara trevligt, loppan brukar sköta sig och utvecklas som hon ska. Hon har ju gått och lärt sig läsa å allt sen senaste samtalet, kanske kan hon rent av hoppa över sista året på dagis och börja skolan direkt? Kanske mellanstadiet? Haha! (Man FÅR vara mallig o stolt över sitt barn, joo´rå :))

Jag är glad att jag ska gå ifrån jobbet och råttan snart. Och jag är glad att jag har semester nästa vecka... Vem vet, den där råttan kanske bjuder in stora tjocka släkten hit?

Till Stockholm bär det nästa vecka. Jag, loppan och loppans mormor. Tre generationer tjejer!! Tågbiljetter är bokade idag. Tyvärr är jag så pass naiv att jag inte hade kollat hotell innan jag bokade resan och jag kan säga att det är FULLT över-överallt. Shit!

Var bor du lilla råtta?

Vill ni höra det äckligaste av det äckligaste?

Vi har en råtta här på jobb.

Jagdörjagdörjagdörjagdörjagdörjagdörjagdörjagdör.

Stackars lilla mig...

Två till fem

Klockan två anlände första gästen, finklädd i rosa kjol och med paket under armen. I tät följ trillade det sedan in 8 små gäster till och sedan var det fullt ös medvetslös. Loppan lade alla presenterna på ett bord i vardagsrummet och väntade artigt tills alla gästerna kommit innan hon började öppna dem. Helt klart en mognadsframgång från ifjor när hon slet upp paketen innan polarna hunnit innanför dörren.

'Jaha. Ska vi ut och leka lite först eller vill ni ha tårta?' frågar jag.
'LEEEEEEEEKAAAAAAAAAAA!!' gastar alla i kör.

Så då leks det Under hökens vingar och Kom alla mina kycklingar. Sedan rusas det in och den superfina tårtan åker fram på bordet, loppan blåser ut ljusen och alla hugger in. Jag blandar saft för glatta livet och serverar den antingen röd eller gul.

Tjoff tjoff, ut igen och leka fler lekar, in och leka inomhuslekar, fram med bullar och mer saft, ut igen, in och ha fiskedamm, ut och blåsa såpbubblor och sen så kom föräldrarna och hämtade sina små.

Phu!

Loppan är väldigt väldigt nöjd och glad. De andra barnen verkade också ha skoj och bästa betyget kom nog från kusinen: 'Alltså, alltså du. Alltså moster. Det här kalaset är h e l t perfekt!!'

Kris i bygget

Fiskedammspåsarna.
De är borta!

Två av tre avklarade

Sitter uppkrupen i soffan med en sjukt sträv beläggning på mina tänder efter eftermiddagens tårtfrosseri. Kan inte låta bli att känna med tungan stup i kvarten och önskar att jag hade krafter kvar att pallra mig in i badrummet efter tandborsten.

Tårta nummer två bakades idag, ettan avnjöt vi i torsdags på självaste födelsedagen. Imorgon ska vi hämta den specialbeställda trean på Möllers bageri. Om inte min mardröm från häromnatten slår in- då det h e m s k a s t e a v a l l t h e m s k t hände, nämligen att det skett ett missförstånd mig och bagaren emellan och att tårtan inte alls var färdig- så ska det finnas en Tweenies-tårta till loppans barnkalas. Hon vet inte om att jag har lyckats (peppar peppar ta i trä) ordna en för henne drömtårta med dessa figurer på, så jag hoppas att hon ska bli nöjd och glad!

Idag har hon haft 'vuxenkalas'. Farmor o fastrar o farbror o lill-kusinen o min kollega var inbjudna och min högt älskade mamma hjälpte loppan att förbereda allt medans jag stod och slavade på jobb.

Dagens presentskörd:
* Jordens sötaste lilla fågelhus, rosa!
* Jordens sötaste lill-kusin på bild i en ram
* Plantor att ha i växthuset som loppan fick i torsdags
* Kritor som man ritar med på marken utomhus (me like!)
* Vattenspridare i form av en krokodil som visst kan spruta vatten på 4 olika sätt
* Miranda-nalle med rosa jacka
* Trädgårdshandskar med Hello Kitty motiv
* Cd-skiva med speciellt utvalda låtar till loppan

Jag kan härmed meddela att loppan är väldigt nöjd och ser fram emot morgondagens tredje och sista kalas. Vidare kan jag meddela att jag själv verkligen ser fram emot imorgon klockan fem när kalaset är slut...

Nu ska jag borsta tänderna!

Nähäpp

Två timmar kvar till stängning och kalas numero dos i loppans firandekavalkad.
Jag står själv i La Boutique idag och det har varit stundals hektiskt men nu har det dött ut. Mitt emot sitter folk och fikar i solen och jag är hungrig. Skulle någon vänlig själ vilja komma förbi med fika till mig?
Någon?

Till filmen

Det här!



Och själva filmen, det var den här!

Krax krax!

Nä nu är det inte mycket till röst kvar alls hos mig. Min telefon ringde när jag var på Konsum och handlade potatis, det var min bästaste lillebror och han blev alldeles förvånad och var helt säker på att jag hade druckit hinkvis med whiskey och rökt tjugo paket cigaretter. Det gick knappt att föra ett samtal och lillbror bad mig 'ok, säg bara ja och nej, du måste ju vila din röst'.

Nu sitter jag hemma i soffan och äter min efterlängtade potatis. Jag gjorde som såhär att jag gned in en ugnsfast form med vitlök, delade bakpotatis i centimetertjocka skivor, la dem tillsammans med färsk grön sparris i formen, hackade över mer vitlök och ringlade olivolja på. Wush in i ugnen! Sedan skivade jag Halloumiost som fick gosa till sig tillsammans md grönsakerna och när det gosat färdigt så tog jag ut allt ur ugnen, delade små härliga kvisttomater och lade över hela härligheten. Mums!

Det bästa med att vara ensam är att jag kan sitta framför datorn och äta. Jag fick t o m för mig att jag skulle slötitta lite på teve innan jag drar igång min hyrda film. Men jag kunde inte hitta den ena fjärrkontrollen, den till boxern och som jag skiftar kanal med, utan fick nöja mig med den kanalen som var igång senast, nämligen Barnkanalen. Där visades något program om fiskenäringen och jag lät det stå på utan att titta. När nästa program började, som visst handlade om grisar och programledaren visar fram en plastfolieförpackad griskotlett samtidigt som hon talar om att de flesta grisar inte lever mer än sju månader innan de hamnar i sådana här förpackningar- ja, då får jag nog och stänger av. Och fortsätter med mina potatisar och är glad att det är just potatis.

Dottern är nere vid havt med sin pappa och testar nya fiskeutrustningen och jag får en rapport om att hon är sprillans lycklig!! Och så får jag helt plötsligt och oväntat ett sms- ända från Afghanistan!! Lycka!!!

Och nu. Nu går solen ner bakom husen och slutar blända mig genom mina gardinfria fönster. Nu kan jag börja se på film.

En kvart till stängning.

Fredagkväll.
Vackert väder!
Jag borde ju grilla i trädgården eller dra ner till Marinan nu efter jobb. Njuta av en fin kväll. Men min hals inte bara kraxar, nu gör den ont också och jag känner mig helt färdig. Sugen på potatis. Ugnsbakad! Tror jag ska pallra mig bort till konsum och köpa ett gäng potatisar, hem å tillaga dom, ta vägen förbi dvd-uthyrningsstället och låna en bra film, önska att den förbannade (förlåtförlåtförlåt) solen kan gå ner så jag slipper ha ångest över att inte vara utomhus, krypa upp i soffan med glass efter middagen. Chokladglass. Och te.

Loppan är hos sin pappa ikväll. Jag ska nog bara vara.

Dagen efter

Stolt loppa på väg till dagis, cyklandes på nya fina cykeln!

Övriga presenter på femårsdagen:
* Metspö
* Fiskehåv
* Hello Kitty godisaffär
* Hello Kitty slott
* Tweenies-dvd
* Lego-slott
* Växthus i miniatyr med vattenkanna, liten spade och kratta
* En ask med 3600 vackra pärlor
* Solstol i form av en tiger
* Kortlek (traditionell)
* Kortlek (Svarte Petter)
* Två gosedjurskaniner som döptes till Emmy & Ellen
* Randig sommarklänning

Ho hoo??

Jag har tappat min röst.
Var kan den ha tagit vägen och när ämnar den komma tillbaka?
Jag saknar den lite grann, jag märker att den ändå är ganska användbar i mitt yrke.

Krax!

Femårsloppa!!

Idag är det STOR dag i loppans liv, idag fyller hon 5 år!!!

Igår kväll- när loppan somnat- blåste jag upp 50 (!) ballonger som jag hängde upp i lägenheten och la fint inslagna paket på köksbordet. När loppan vaknade imorse looog hon och sträckte upp fem fingrar i luften! Sedan ringde vi pappa som kom som ett skott med ny cykel i present.

GRATTIS MIN STORA TJEJ!

Ledsen loppa...

Idag fyller loppans pappa år. Hipp Hurra!! Jag var ditbjuden på middag och tårta och med mig dit hade jag presenter som loppan sagt åt mig att införskaffa. Det var en trave ved till deras kamin och en filt till soffan.

Det är egentligen pappa-vecka den här veckan men eftersom daddy ska resa iväg och jobba snortidigt imorgon bitti hade han och jag pratat om att loppan kunde sova hos mig i natt. Det brukar inte bli några protester från hennes sida när det gäller att få sova hos sin ömma moder. Det blev inga protester idag heller. Förrän hon och jag kom hem. Åh vad hon grät och åh vad hon längtade efter sin pappa. Alldeles förtvivlat ledsen var hon och det gick inte att trösta henne. Tårarna rann och rann. Hon grät sig igenom godnattsagan och tandborstningen, jag vaggade henne i min famn och sa att hon har världens bästa pappa och att jag förstår att hon längtar. Och hon grät sig till sömns.

Sedan ringde jag pappan och berättade om hur saknad han var. Och jag berättade vad jag sagt till henne, att han är världens bästa pappa. Då sa han att precis så brukar han också säga om loppan är ledsen hos honom och längtar efter sin mamma.

På torsdag är det Stora-fem-års-dagen och då ska vill loppan sova hos mig har hon sagt. Och pappa ska komma hit på morgonen, precis som förra året, och äta frukost med oss och dela ut presenter. Det blir nog bra.

Hejdå gamla soffan

I januari i år levererade Ikea en ny soffa till mig. Två starka karlar bar upp den i min lägenhet på andra våningen. Hoppas att gratis massage ingår i deras jobb... Min gamla soffa fick dock stå kvar. Av ren och skär lathet orkade jag inte transportera bort den. Till slut fick jag en lysande idé och satte in en annons på Blocket där jag skänkte bort min gamla Ektorp till första bästa som ville komma och hämta den. Svaren dröste in, men mitt i den vevan råkade jag få min lilla lunginflammation och jag orkade inte ta tag i soffproblemet.

Nu, 4 månader senare, forslades kära gamla Ektorp till stadens avfallsanläggnng. Med ett elegant kast försvann den ner i containern för brännbart avfall. På söndag är det dags för loppans barnkalas och det kändes som att soffan började stå lite väl mycket ivägen.

Pappa hjälpte mig att bära ner soffan för min svängda trappa. Lite småbökigt. Nostalgiskt mindes jag när vi för 10 år sedan bar upp samma soffa. Då var jag nyinflyttad och väldigt kär i både nya soffan och nya lägenheten. Och i mitt nya liv. Så det var lite vemodigt idag.
Hejdå kära gamla soffa! Tack för allt!

Snart dags

"I övermorgon fyller pappa år och i övermorgon fyller jag år i övermorgon!"

Klurade loppan, som alltså har födelsedag två dagar efter far sin, ut i söndags.

Loppan och jag

Vi må ha lite olika intressen här i livet men det är ändå skönt att man kan hitta ställen som man trivs på båda två. Som på Marinan tex.

Att springa en mil...

... kan faktiskt vara väldigt skönt när man ibland behöver vara alldeles ifred med sina tankar. Särskilt om tankarna man tänker är tunga och jobbiga. Ibland är livet inte så rosenrött och sprudlande vårhärligt som man vill att det ska vara. Ibland påminns man om att livet istället är skirt och bräckligt. Ibland påminns man om hur viktigt det är att leva i nuet.

På avstånd...

... ser jag hur dottern leker med sin pappa nere vid vattenbrynet. Jag hör hennes glada skratt och blir alldeles varm i mitt mammahjärta. Min mamma och jag har just kommit ner till Marinan för att äta middag, och loppan och hennes pappa är precis på väg därifrån. Eftersom dottern kan tycka att det är jobbigt att bara mötas sådär helt kort håller jag mig på avstånd. Njuter av att se henne leka, tar en liten smygbild.



En alldeles ljuvlig dag är det och för första gången i år är jag inte bara strumplös utan även byxlös. Ja, en kjol har jag förstås men bara ben.

Gosefötter

Tillhör nya kusinen, snart 6 veckor gammal.

Nedräkning

Äntligen är det maj månad! Som loppan har längtat. Maj är nämligen födelsedagsmånaden och nu kan nedräkningen börja på riktigt. 15 dagar kvar! Den 15 maj är en torsdag och då är det kalas på dagis. På lördagen efter är det dags för vuxenkalas och på söndagen stundar det efterlängtade barnkalaset. 14 kompisar från dagis är inbjudna. Jag ber till vädergudarna varje dag efter värme och solsken så att vi slipper trängas inomhus på 62 kvadratmeter.

Planeringen är i full gång, allt från vilka tårtor vi ska ha (ja, plural) till vilka lekar som ska lekas. Eftersom loppan är ett big fan of melodifestivalen blir det nog mycket musikinspirerade lekar. Ballonger är redan inköpta, liksom servetter och plastmuggar med Nalle Phumotiv. Och sugrör såklart! Och igår, just igår, lärde sig loppan att blåsa upp ballonger. Väldigt praktiskt!

Sköna maj välkommen!

Fast så särskilt skön är inte maj idag. Regnet öser ner! Och vi som ska på farmors kalas på Mossby kaffestuga. Tur att alla kakorna är inomhus.

Igår, på Valborgsmäss, var det däremot ovanligt fint väder. På dagen var det nästintill sommarvarmt och kvällen var visserligen kylig, men vacker. Jag lånade dottern som egentligen har sin pappavecka denna vecka och tillsammans med mormor, moster och kusinen åkte vi först till morfar. Där blev vi bjudna på tapas innan det var dags att promenera bort till majbålet.

Valborgshav

Dagens morgonpromenad ledde, som vanligt, hit!


Och som vanligt går jag alldeles vid strandkanten där vågorna slår in mot land.


Någon hade redan gått här före mig. Barfota! Jag blir väldigt sugen på att ta av mina svettiga gympapjuks och känna sanden mellan tårna...

Söndagen i bilder

Ledig dag! Vackert väder. Jag, loppan och kompis till loppan for till den lilla stranden vid stadens Marina. Paraply kan bli parasoll.



Premiärdag för strumplösa fötter!



Vi slappar lite...



...och äter gott.



Flickorna leker på stranden medan jag slappar vidare i solskenet.



Sedan far vi vidare mot Åbergs Trädgård. Vi susar förbi ett rapsfält som börjat blomma!



Här frossar vi i plantor!! Färden gick sedan hemåt för en helkväll i trädgården.

Lördag

Tungt att behöva jobba...
Dottern valde att följa med mig på jobb istället för att vara med mormor. Konstig tös.
Långlördagsöppet i affärerna.
Gnällig dotter med på jobb.
Irriterad mamma.
Dottern charmar plötsligt kunderna!
Massor massor massor med kunder.
Dottern tröttnar.
Mormor kommer!
Lååååånglördagsöppet i affärerna.
Dotter och mormor kommer och visar vad de shoppat på H&M.
Jobb jobb jobb.
Äntligen slut!
Hem och bygga lego.
Middag hos söta mamma. Lax- mums!
Kvällspromenad med dottern. Utdelning av inbjudningskort till femårskalas.
Melodifestivalomröstningen i repris på dvd inne på dotterns rum. Spännande- not! Björn Gustafsson :)
Godnattsaga.
Bloggning i lugn och ro.
Levande ljus i vardagsrum.
Avkoppling.

En timme till fredag

Om en timme stänger urmakarinnan lilla butiken, promenerar den korta biten bort till Soft för att ta en liiiten after workdrink innan det är dags att bege sig till stundande tjejmiddag. Ryktet har sagt att det vankas smarriga pajer, gott vin, trevligt sällskap och även lite handboll på teve sådär i bakgrunden.

Trevlig fredagkväll!

Om att våga

Läste inne hos LindaLotta häromdagen om det här med mod och att våga saker som man egentligen är lite skraj för. Igår visade min lilla loppa (snart fem år) bevis på detta, att våga! Hon har länge funderat på att ta hål i öronen och hon har gått och drömt om fina blom-örhängen. Det enda som har stoppat hennes drömmar är vetskapen om att det kan göra väldigt ont.
"HUR ont gör det mamma? Gjorde det ont på dig?"
Jag sa att det är svårt att veta hur ont det gör eftersom det kan vara så olika för olika människor. Vidare förklarade jag att det gjorde ganska ont på mig, men att smärtan försvinner ganska fort.
"Försvinner det på en sekund?"
Nja, det kan faktiskt göra ont i några dagar, medans hålet läker. Svarade jag. (Vad jag inte berättade för henne var att jag var i 16-årsåldern när en polare till mig gjorde mina hål efter ett smärre alkoholintag och bedövning med isbitar.)

Igår tog jag på mina superfina julklappsörhängen och dottern stod och tittade på och tyckte att jag blev så fin. Då bestämde hon sig!
"Jag ska göra hål i öronen mamma. Idag efter dagis."
Ups! Efter att jag lämnat henne på dagis ringde jag hennes pappa för att höra vad han hade att säga i ärendet. Han skrattade och sa att 'klart flickan ska ha örhängen om hon vill det'. Tilläggas ska att han tvivlade starkt på att hon verkligen skulle våga. Och ska jag vara ärlig så tvivlade jag också.

Efter dagis skuttade loppan ända bort till håltagningsstället där hon valde ut vilka örhängen hon ville ha, sedan skuttade hon vidare till apoteket för inköp av bedövningssalva. Salvan skulle sitta på i en timme så hon hade massa tid på sig att ångra sig. Men näpp!
"Det gör inget om det gör ont i flera dagar, jag SKA göra hål idag."
Är du inte rädd då? frågade jag.
"Nä, inte ett dugg!"

Och det var en väldigt kavat tjej som satte sig i stolen på håltagninsstället. Hon höll mig i handen och jag kan säga att min hand var svettigare än hennes. Alldeles rak i ryggen satt hon när tjejen som gör hål ritade små prickar där hålen skulle tas. Alldeles rak i ryggen satt hon när håltagningspistolen smällde av. Sedan fick hon en väldigt stram min. Munnen blev som ett smalt streck och hon blev alldles röd i ansiktet.
"Man får lova att gråta om man vill" sa håltagningstjejen.
Loppan bara skakade på huvudet.
"Ska vi ta nästa öra?" frågade tjejen.
Loppan nickade.
Hål nummer två togs och sen strålade loppan som en sol. Hon hade vågat! Hon var så modig!! Och väldigt väldigt fin.

Att gå händelserna i förväg

Det tyckte jag att den geting som surrade omkring i mitt vardagsrum imorse, ända tills jag lyckades släppa ut den genom ett fönster, gjorde. Gick händelserna i förväg. Hallå! det är bara april än. Hälsa dina getingpolare det!

Morgonens promenad

(8500 steg)

Sol ute...

...
Annika inne.
:(

Om tio timmar

07:30 Byggare Bob - Projekt: By...
07:45 Gerald McBoing Boing
07:55 Runt på vår runda jord
08:00 Pål Plutt
08:25 Yoko! Jakamoko! Toto!
08:30 Tweenies
08:50 Spinkedink

Sen är det lite brådis till dagis ;)

Jag är kanske ganska normal ändå...

... Stegräknaren (jo, den åkte på idag igen) visar på 3576 och jag lär inte ta många fler steg idag. Från soffan till badrummet och från badrummet till sovrummet. That´s it!

Tadaa:

För er som har lösen in till parallellbloggen finns där fler bilder att beskåda från dagens klippning.

Om 15 minuter...

... ska jag hämta min loppa och sedan ska hon gå till frisören och bli vårfin i frisyren :) Mormor ska också friseras. Och sedan blir det något smaskigt på ett av stadens kaféer.

Namnsdag

Har jag idag.

GRATTIS Annika!

Söndag

Sovmorgon till klockan nio efter en sen kväll med matorgie hemma hos syrran.
Frukost på balkongen, i solen.
Dubbla träningspass, bodypump och spinning. Kändes riktigt bra!
Hem och laga lunch vilken åts på balkongen samtidigt som jag läste ut Ronnie Sandahls 'Vi som aldrig sa hora.' Bra bok.
Ut i trädgården, kaffe med mamma samt trädgårdsarbete.


Bl a dags att beskära rosorna...

Soligt och varmt och härligt!
Middag på Marinan vid småbåtshamnen med mamma. Kycklingfilé och klyftpotatis.
Vidunderlig utsikt över havet.
Dotter-längtan!

Helgshopping på Willy:s. Bröd och mjölk och sånt.
Parlamentet på teve 4.
Fastnade i soffan, vid teven och datorn.
Skymning ute- levande ljus inne.

En bra söndag. Imorgon kommer loppan!

Nya kusinen

Som vi väntade på lilla kusinen som växte i fasters mage! Dottern hoppades att det var en flicka där inne och mycket riktigt var det en liten flicka. Lill-kussen är nu 4 veckor och underbart söt. Lite lik dottern när hon var liten faktiskt, vilket inte är så konstigt eftersom hon är lik sin söta faster.

Rekord!!

15130 steg blev det idag!!!
Morgonpromenaden ner till havet är en bidragande faktor till det höga antalet. Efter den var jag uppe i åttatusen steg. Solen sken på mig imorse och horisonten var knivskarp, havet lugnt. En väldigt bra start på dagen.

Dagen avrundades också på ett fint sätt. Dottern och hennes pappa bjöd hem mig på middag. Det var ett tag sen sist... Dottern älskar när vi gör saker tillsammans, alla tre. Ikväll blev det riktigt trevligt. När jag kom dit efter jobb hade de redan förberett efterrätten; hemlagad glass! Och när Bolibompa var slut hjälptes vi åt att laga pizza. Dottern kavlade degen, smetade på tomatsås och riven ost. Sedan la hon sin favoritfyllning på sin pizza, nämligen skinka och ananas. Jag fick två olika varianter; en med bacon, mozarella, lufttorkad skinka och ruccolasallad och en med chevré, pinjenötter och honung. Smaskens! Innan jag blev bjuden till bords så dukade dottern och skrev en meny.

Maten var ljuvlig och desserten likaså. Tur att jag gått så många steg idag...

Sjutusenniohundrafemtiotre

Så många steg blev det idag.

Dagens stegantal...

... (observera att jag började använda stegräknaren kl 15.00) blev hela
14.003!!!!!!!!!
Då sprang jag förvisso en mil också efter jobb. Känns som att det kommer vara svårslaget imorgon.

Min nyfikenhet har tagit överhand...

... och nu har även jag skaffat mig en stegräknare. (Vi säljer ju faktiskt sådana på jobb!) Klockan 15.00 idag monterades den på så nu ska jag snart ha koll på läget!


Uppdatering!!
I en liten klockbutik har jag nu traskat 724 steg på en timme. Inte illa va?!

Och efter två timmar är jag uppe i 1563 steg. Hahaha- detta är ju kul!

Engla

och så ännu fler...

...
"Innan man säger någonting så tänker man."

Min dotter /5 år.

Jo, man önskar ju att alla gjorde det ;)

Fler funderingar

"Åh mamma, tänk om du hade varit barn. Då hade vi kunnat vara bästisar."

Funderingar

"Mamma?"

"Ja?"

"Kan en flicka gifta sig med en annan flicka?"

"Ja, det går bra."

"Och kan en pojke gifta sig med en annan pojke?"

"Javisst!"

"Då ska jag gifta mig med dig när jag blir vuxen mamma!"

Vinter?

Kall påskutflykt

Dagens boktips!

"Hon simmade i havet vid Guanagaspar"

Det stora grå

Vaknade tidigt imorse efter en återkommande dröm. Drömmen handlar om en gammal pojkvän som jag köpte hus tillsammans med för många herrans år sedan, och det är just huset som är i fokus i drömmen. Märkligt att man inte kan släppa det förflutna, att det måste komma tillbaks omedvetet i drömmarnas land. Det är verkligen inte så att jag saknar vare sig pojkvännen eller huset, ändå återkommer drömmen. Det handlar om att jag går in i det tomma huset och ser mig omkring. Oftast är det ombyggt och ändrat sedan jag bodde där, men det är ändå alltid något som är precis som det var då. Köksluckorna som jag målade gröna eller tapeten som jag valde. Jag har ingen aning om vad denna dröm betyder...

Redan igår hade jag bestämt mig för att ta en morgonpromenad ner till havet, oavsett väder. När jag reste mig ur min varma säng och såg ut genom fönstret såg jag vita hustak och mycket riktigt hade det kommit lite snö under natten. Så pass mycket snö att en liten traktor körde förbi på gatan och strödde ut salt.

Jag drack en snabb kopp kaffe, snörade på gympaskorna och gav mig ut. Så härligt! Älskar att starta dagen så, med en snabb promenad. Lagra massa frisk luft, förhoppningsvis solljus och behövlig energi. Snön som låg i ett tunt lager på marken knarrade under mina skor. Luften var kall och frisk. För ovanlighetens skull blåste det nästan ingenting.

Det är alltid lika spännande att komma ner till havet, man vet aldrig i vilket tillstånd det befinner sig. Idag var det lugnt, stort och oändligt grått. Små små vågor tog sig långsamt mot land. Himlen var dramatisk längst horisonten med stora svarta snömoln, men solen lyckades ändå effektfullt skina igenom på sina ställen. Vackert! Ända nere vid vattenbrynet gick jag och jag ångrade, som så många gånger förr, att jag glömt kameran hemma. Tänkte att jag skulle ha den eminente Fredrik med mig på min tur. Gissa hur lycklig jag blir när jag senare besöker hans blogg!! Han har visst också varit på promenad vid havet.

Här är ännu en duktig fotograf! Som, till skillnad från mig, sällan glömmer kameran... Och det är fler än jag som njutit av den vackra morgonen!

Mamma och jag

Ikväll ska jag, i sällskap med min kära lilla mamma, gå hit och se det ryska dramat 'Förvisningen'.
Biograf Scala är trevligt. I varje film de visar är det 15 minuters paus och då finns det vin och öl till försäljning. Och mörk choklad!

Genom skyltfönstret...

... på jobb ser jag just en dagisgrupp gå förbi. Det är dotterns dagisgrupp, och där går min loppa hand i hand med bästa kompisen. Så söt hon är i sin hallonröda overall!

Jag smygtittar försiktigt när de går förbi. Jag hade gärnat öppnat dörren och ropat och vinkat på henne, men ibland funkar det inte så bra. Och det är inte kul att se och höra en ledsen tjej gå iväg med dagis.

Imorgon är det min tur att hämta henne!!

Widescreenrumpor

Jag har en ny teve.

En platt!

Riktigt snygg är den tycker jag, trots mitt starka motstånd till dessa apparater när de kom ut på marknaden och plötsligt poppade upp i var mans hem, på var mans vägg. Stora, blaffiga och apfula. Tyckte jag då. Och jag tycker fortfarande inte det är särskilt fint när en megastor teve dominerar ett vardagsrum.

Min är 32" och inte monterad på väggen. Dels för att jag aldrig skulle klara av att få den på plats och dels för att jag köpt en snygg mediamöbel att ställa den på. Jag ville egentligen ha en mindre, men experterna i tevebutiken övertalade mig att köpa en storlek större. De försökte även att övertala mig med en hel massa andra tekniska finesser men där gick de bet. De extra tusenlapparna kan jag ha roligare för!

Premiärprogrammet på nya teven blev finalen i melodifestivalen i lördags, till dotterns stora förtjusning. Hon har följt varje deltävling, varannan lördag på min gamla tjockteve och varannan på pappans megastora plattgrej. Storfavoriten var Amy Diamond, tätt följd av Chrille Sjögren. Själv hade jag ingen direkt favorit. Möjligtvis BWO eller Sibel. Däremot satt jag och häpnade över hur breda rumpor alla tävlingsdeltagare hade. Riktigt kurviga former! Kul, tänkte jag, att inte alla är pinnsmala. Fast så här i efterhand funderar jag på om det inte är så att jag missat någon form av inställning på nya teven. ALLA på min skärm har breda rumpor. Jag är inte så van vid det här med widescreen...

Bloggerifrånvaro, del 2

Ja, det var ju attans vad sällan jag skriver här. Nu kan jag inte skylla på att jag ser film istället för att blogga, nu måste jag tyvärr skylla på tråkigare saker- nämligen sjukdom. Den här gången är det inte jag som har blivit drabbad utan det är dottern. Och nu kan jag förstå alla arbetsgivare som är skräckslagna över att anställa småbarnsföräldrar. I sitt snart femåriga liv har dottern aldrig varit sjuk så ofta som nu de senaste veckorna. Det har varit blandad kompott; feber, öroninflammation och halsont har avlösts av magsjuka. Och magsjuka igen. Och en tredje gång.

Mitt sällskapsliv har befunnit sig på noll på en skala mellan noll och tusen miljoner där noll är 'inte träffat vuxna människor på evigheter' och tusen miljoner är 'partypingla á la Paris Hilton'. Typ. Det är inte så många som vill umgås med en kräksmittad singelmamma. Särskilt inte när den kräksmittade singelmamman känner sig ständigt illamående. Hade jag inte vetat bättre hade jag gått och köpt ett graviditetstest. Men så kul är det inte, nix pix. Jag vågar knappt sätta dessa ord på pränt men det skulle inte förvåna mig ett endaste dugg om jag går och blir magsjuk själv nu till påsk när jag ska vara ledig. Och träffa Honom igen...

PEPPAR PEPPAR- TA I TRÄ!!

Bloggerifrånvaro

Beror bl a på

• Half Nelson
• Försoning
• Venus
• Stilla liv
• I am legend

Jag är inne i värsta filmfrossan! Alla ovanstående filmer är riktigt bra, med undantag av I am Legend. Jag gillar förvisso Will Smith, hans rollkaraktärer brukar roa mig, och visst var scenerna från ett öde New York coolt gjorda. Men, nä.

Förutom att ha tittat mycket på film har jag även vilat ögonen på en vacker man, på riktigt då alltså. Det har varit intensivt, väldigt angenämt och det har helt klart gett mig mersmak. Just nu befinner vi oss dock många mil ifrån varandra och tiden får utvisa vad som komma skall. Spännande. Skrämmande? Men mest mysigt.

Så är det!

Favvo!

Lugnet före stormen

Ja, ute stormar det redan för fullt, inget lugn alls där inte. Det är ett under att inte mina fönsterrutor blåst ut i natt. Men min morgon är lugn. Lugn och skön. Jag dricker kaffe i lugn och ro, bloggar i lugn och ro. Sitter uppkrupen i soffan under en filt. (Min nya soffa har redan börjat bli lite nedsutten i ena hörnet, mitt favorithörn.) Jag älskar dessa lugna morgnar som jag har alldeles för mig själv.

Ikväll ska jag hämta dottern på dagis, hon har varit hos sin pappa några dagar nu. Eftersom det är fredag blir det fredagsmys, säkerligen i form av något smarrigt och väldigt onyttigt. Sen så är det ju Bolibompa, det går inte att missa! Jag ska försöka sitta med och titta ikväll, dottern älskar när hon får sitta i mitt knä och se det. Hon sa en grej häromdagen, min tjej. "Mamma, det här med dagis" sa hon. "Tänk att jag träffar mina fröknar mer än jag träffar dig om dagarna." Pluttan! Hur många gånger har inte jag tänkt så? Men att också hon har de funderingarna, det känns nästan lite sorgligt.

Helgens schema är ovanligt fullspäckat. För att vara vi. Imorgon, lördag, ska vi ta tåget till Malmö för att hälsa på dotterns faster som just har flyttat till ny lägenhet. Det blir nog en heldagsutflykt, dock utan övernattning vilket antagligen kommer göra dottern besviken. Att sova över hos faster är höjden av lycka! Men på söndag har vi planerat in en picknick så den här gången får vi åka hem på kvällen. Söndagens picknick kräver nämligen lite förberedning. Jag ber till vädergudarna att det inte stormar och regnar på söndag, dottern har nämligen tänkt sig att vi ska ha picknicken nere vid havet...

Trevlig helg!

Spa-dags. Igen!

Efter jobb idag ska jag knalla ner till Spa och relaxa lite.
Bara så ni vet!

Portad

Dottern har hängt en stor lapp på dörren in till sitt rum med ett rött kryss på. Det betyder att inga vuxna får lov att komma in på rummet.

"Ah ah ah", säger hon och skakar på huvudet om man råkar trampa in.

Så har det varit nu under några veckors tid och jag har så sakta börjat vänja mig. Dock har jag haft dispens under kvällstid, när det varit tid att natta. Då har det varit ok att komma in. Men bara då. Möjligtvis om det skulle råka bli så pass stökigt där inne så att det inte är så himla kul att städa själv, kanske att jag har fått komma in då. En stund.

Ikväll blev det ändring på reglerna. Dottern kom nämligen plötsligt ihåg att hon, för längesen, haft en form av sänghimmel ovanför sängen och nu ville hon ha den igen. Meddetsamma. Slavinnan i huset (jag) satte genast igång med att leta efter denna sänghimmel, allt för att göra min husbonde (dottern) till lags. Jag fick för mig att jag hade lagt upp "luften", som dottern kallar tingesten, på vinden och letade där ett bra tag innan jag kunde konstatera det faktum att så icke var fallet. Då letade jag i källaren med samma fruktlösa resultat. När jag nästan gett upp hoppet och kände att jag inte skulle bli så poppis hos dottern, råkade jag titta utanför vår ytterdörr och där! Där låg luften! Den krävde viss montering vilken jag skötte med ivriga hejarop från dottern. När det äntligen var färdigt säger dottern:

"Vad bra! Vet du mamma, nu vill jag sova alldeles själv på mitt rum. Du får inte komma in alls, nä du kan sova på soffan."

Bullpappa

Dotterns pappa älskar kakor och bakverk. Dottern gör också det. Och så gillar de att baka. Jag är tråkig med sådant, jag äter hellre en god macka än en kaka, och godis köper jag i princip aldrig. När jag var liten köpte jag visserligen lördagsgodis, men jag bjöd bort det mesta. DET skulle dottern aldrig göra. No way! Lördagsgodis är heligt och inget man slösar på andra. Kakor och tårtor är hon som tokig i och vi har därför infört "fredagsmys". Då går vi antingen på konditori efter dagis och äter bakelser (dottern väljer en och jag en och sedan äter hon båda) eller så köper vi hem chokladpudding eller glass.

När hon är hos sin pappa är det helt andra bullar. Där bakas det gärna och igår bakades det kanelbullar. Tjugo stycken! Åtta av dem låg prydligt nerpackade i en påse och hängde på vår dörr idag när vi kom hem från dagis. Dottern delade upp dem i två högar med fyra kanelbullar i varje. Den ena högen skall sparas till helgens kommande picknick medans den andra högen åts upp. En fick kusinen smaka, en fick jag, och två fick dottern. Rättvist!

(Om någon från socialförvaltningens familjeavdelning läser detta kan jag härmed intyga att jag fick dottern att äta broccoli till middag idag efter att jag förklarat för henne hur nyttigt det är...)

Skruvar upp radion...

... gör jag när jag hör Amanda. Min favvis för tillfället!!

Livet är jävligt skönt.

Söndag.

Först och främst hade jag sovmorgon till h a l v t o l v!! När hände det senast? Jag steg upp lagom till solen sprack igenom de tunga regnmoln som dominerat himlen i ungefär tusen dagar eller så. Till frukosten (brunchen?) fick jag sällskap av systerdottern som kom och knackade på och ville umgås med sin moster. Trevligt. Jag satt och läste bloggar och hon studerade molnen som flög förbi utanför fönstret. En anka såg hon. Och en sjö och en stjärna.

Lite senare tog jag en snabb dusch, packade ner bikinin i ryggan och tog en promenad ner till havet. Och hit. Världens bästa mamma (min!) gav mig ett säsongskort till stadens SPA i julklapp. Det är på gränsen till überlyx, det är såå grymt härligt! Jag kom dit lagom till ett vattenaerobicpass skulle börja så det var jag med på. Sedan bubblade jag lite i jacuzzin innan jag satte mig i relaxrummet för att läsa i min bok. Det var stundtals jobbigt att koncentrera sig på handlingen i boken då det är en gudomlig utsikt över ett, till synes, oändligt hav precis utanför. Jag satt dessutom med ett lite småfånigt leende mest hela tiden. Jag tänkte på dottern som är hos sin pappa och som ägnade sig åt kanelbullebakning. Och på Han som pussade mig i nacken i fredagskväll.

Innan jag begav mig hemåt igen tog jag en promenad längs strandkanten, alldeles vid vattenbrynet. Solen var på väg ner och färgade himlen i vackra färger. Satan i gatan vad jag har det bra!

Läsk i maten?!?

Igår lyckades dottern dra med mig till lekplatsen efter dagis. Det var mörkt och det regnade. Pissregnade. Men frisk luft lär ju vara nyttigt och hon hade kul. På vägen dit småpratade vi om vad som hänt under dagen. Dottern berättade att de hade Pytt i panna till middag och att en av fröknarna sagt att det var läsk i den.
"Läsk?? Sa hon verkligen läsk, jag undrar om du inte har hört fel", menade jag på.
"Nä, men jag tyckte att hon sa att det var läsk", säger dottern.

Lite senare när hon satt och gungade drog hon upp diskussionen igen. Konstigt det där med att det var läsk i pytten.
"Jaa, och O kunde inte äta maten eftersom det var läsk i den. Han tål nog inte läsk."
"Ahhhh! Nu vet jag" utbrister jag och blir full av fniss. "Det var FLÄSK i pytten!"

Skönt att få en förklaring. Man vet ju aldrig...

Pidipidipom!

Jag känner mig så.... lycklig!!!

Ville bara skriva det. Inte så tokigt. Alls!

Var förbi en sväng hos raraste Elisabet idag och fick låna tre stycken filmer av henne. Jag har kommit in i värsta filmfrossan, jag som alltid har fått för mig att jag är en bokmänniska och icke en filmmänniska. Vilket strunt-tänk! Nu ska jag förvisso lägga mig i dotterns säng (min egen är full med dotter och stor gosedjurshäst, så jag får inte plats) och fortsätta på boken "Jag är allt du drömt" (Ali Smith). Jag har ännu bara hunnit avverka 59 sidor men är redan fängslad av författarens annorlunda språk. Löv it!

Pussågonatt!

Singelmamma

Jo, men jag är ju det; singelmamma!

Det är ganska skönt faktiskt. Halva tiden är jag Mamma, med stort M och ägnar all min tid åt dottern. Den andra halvan är ego-tid, då gör jag precis exakt vad jag själv vill. Jag skulle tex kunna ränna efter karlar så mycket jag bara orkar under min ego-tid. Eller resa till Paris. Eller träna träna träna, vareviga dag. Eller slappa i soffan från morgon till kväll. Jag gör precis som jag vill. Det där med karlar är ju trevligt, men de har inte förekommit i någon större utsträckning sedan jag blev singelmamma. Jag har liksom inte varit särskilt.... intresserad. Herregud! jag har precis blivit av med en karl, inte behöver jag jaga fast i någon ny då. Än.

Men. Nu är det ändå på det viset att jag hade en dejt i lördags. En riktigt hederlig dejt ni vet, med träff på fin restaurang å allt. God mat, gott vin och prat i flera timmar. Jag hade inte ens vett att vara nervös innan. Jag hann liksom inte det mitt i all lunginflammation. Och tur var väl det, för det var verkligen ingenting att vara nervös för. Mannen i fråga är verkligen trevlig. Hur lätt som en plätt som helst att prata bort några timmar med, ja tiden bara flög iväg! Jag märkte inte ens att klockan blev så pass mycket så att det till slut bara var han och jag kvar på stället och att servitriserna lite snyggt började skramla med tallrikar för att visa att det var dags för oss att gå.

Om vi ska ses igen? Mmmmm.....

En kopp kaffe på maten kanske?

Jag funderar på att koka mig en kopp kaffe. När drack jag det senast? Låt mig tänka... det var nog förra tisdagen det. Senaste dagen jag var på jobb, då när jag stod med feberfrossa hela dagen, som en annan spånskalle.

Förutom lunginflammation har min kära lilla otacksamma kropp givit mig tandvärk, i en visdomstand. En gammal återkommande plåga som alltså valt att återkomma just nu. Detta innebär, förutom värk, att jag inte kan gapa så stort. Käken har liksom låst sig. Det är minst sagt jobbigt nu när jag äntligen har börjat få aptiten tillbaka. Jag får dela allt i små, små bitar och försöka pula in dessa små bitar, en i taget, i munnen. Jag känner mig så.... läcker! Tänker att jag borde ha någon stilig ung man mittemot mig vid matbordet. Någon som kunde stirra in i mina ögon och tycka att jag är vacker. Eller snarare motbjudande.

Men för att återgå till kaffet. Jag är sugen på en Café au Lait. Joho, fint ska det vara! En alldeles nybryggd kopp, starkt Zoegas kaffe, med varsamt uppvärmd mjölk i. Ingen sådan där högljutt ångad mjölk som till Latte, nej det klarar inte mina känsliga små öron idag. Min Café au Lait vill jag ha serverad i en vacker mugg, kanske på en vacker bricka. Jag är trött på snorpapper som ligger drällandes överallt och jag är trött på mig själv. På att jag har samma mjukisbrallor på mig som jag haft sedan jag lyckades göra ett välbehövligt besök i duschen i förrgår. Samma strumpor också. (Samma trosor?? Eh, ja samma trosor.)

Jo, jag tror jag ska brygga mig den där koppen kaffe. Tio dagar utan kaffe bär respekt med sig. Jag diskuterade med mamma igår att jag kanske rent av ska passa på att sluta dricka denna beroendeframkallande dryck. Den som jag, i normala fall, inte klarar mig utan på morgonen. Men, nej gud så tråkigt.

Min saga- bloggen

Jag lösenordsskyddade min förra blogg och sedan blev det inte så kul att skriva i den mer... Så jag försöker med att skapa mig en ny. I den förra lämnade jag ut min dotter väldigt mycket och det ska jag försöka undvika i denna. Hur nu det ska gå till?? Hon är ju mitt liv och den person som ger mig mest inspiration till att skriva. Så den "gamla" bloggen finns kvar, parallellt med denna. Ni som har lösenord är fortsatt välkomna dit!